Idag har vi fotat Bellas bäbbar, så här lite bilder på dem. Trodde jag hade könsbestämt dem som tre hanar, men nu är jag lite osäker på en av dem. Får begrunda och återkomma om det, det är tre F-bäbisar i alla fall!

     Var förkyld med huvudvärk och en släng feber i går så därför blev det inget bloggande. Är lite bättre i dag i alla fall, men jag fryser som en våt hund. Ska skälpa i mig en halvliter kaffe och se om det hjälper.

     Växthuset står där ute och gnager på samvetet, jag borde gödsla upp gurkbädden och få ner plantorna där de håller på att växa ur sina krukor. En del perenner står oskolade ännu och så det eviga vattnandet inte att förglömma! Jag har sått något också som jag missade att namnmärka, det växer jättefint och jag känner inte alls igen vad det kan vara - haha. Får nog fotografera dem och lägga ut på Odla.nu och fråga om någon där känner igen dem, man brukar få svar där snabbt.

Oj, vad vi har letat kattungar idag, in i alla skrymslen och vrår med ficklampa. I dag har det ju blåst mindre så vi hoppades på att vi kanske skulle kunna höra dem, men icke. Maxi vet precis när vi bevakar henne och då tassar hon runt och luktar på bellisarna i gräsmattan och lägger sig och ler på de mest märkliga ställen! Så nu har vi ändrat taktik och försöker bete oss som om vi inte alls bevakar henne, hittills har det med varit helt fruktlöst tyvärr. Hon kommer in och äter i alla fall och det är ju huvudsaken så att hon har mjölk åt sina telningar.

    Bella, Maxi dotter från i fjol, tar i alla fall exemplariskt väl hand om sina tre småbusar. Hon går knappt i från dem alls och ser såååååå nöjd ut när de ligger där och diar. Hon går ut någon kortare stund och luftar sig men är snart tillbaka i valplådan.

     Fotade Lizzies bäbbar i dag och de har fått namn med: Evita, Erika, Elvira och Evert. Nu har jag synat dem i baken så många gånger och det är två vita honor! Tack och lov föddes de med hörselfläckar så det borde gå bara bra, Evita och Erika heter de. Tredje honan, Elvira, är kolsvart utan tecken och lilla hanen, Evert, har fyra vita tassar och två vita fläckar på halsen/bringan och magen. De är helt olika de andra kattungarna, de är långa, högresta liksom, har långa ben och har fått låååååånga svansar precis som mor. Ska bli spännande att se om skillnaderna kvarstår när de blir äldre. Det är husse som tagit bilderna ;)

     Valpisarna håller på att få tänder och gnager på händerna lite försiktigt så där. De blir jätteglada när man sätter sig med dem och gosar och busar och man blir farligt tidsomedveten i deras sällskap! Bara det slutar blåsa så in i vassen så ska de få komma ut lite och kolla in den världen.

Här är det storm idag! Träd har fallit till marken och byggnadsställningar i staden har rämnat. Enligt smhi så blåser det 8 m/s -haha! Det blåser så man får ont i huvudet fort när man försöker att vara ute. Det ska visst mojna av till i morgon, bli svalare, upp till 15 grader och regna! Det sista är jag mycket glad för om det skulle stämma.

     Min gamla granne var här och fick en massa växter, bilen var bra full när hon åkte och det är något lite bättre plats i växthuset. Hon är världens underbaraste och handlingskraftigaste 70 åring, får man önska så skulle jag vilja vara lika skärpt och stark som hon är i den åldern!

     Jag är arg på vår Maxi-katt i dag! Hon bar i väg sina ungar genom kattluckan i natt och ut. På grund av blåsten så har vi ju inte kunnat lyssna oss till var hon gömt dem och alla upptänkliga ställen vi kollat har varit tomma. Jag fattar inte vad det är med honorna här? Mina andra katter har nöjt sig med att flytta dem inomhus. Maxis ungar är bara 13 dagar, de har precis öppnat ögonen ordentligt. Jag är orolig att de far illa, särskilt nu om det blir kyligare ute med. Maxi har rännt här och fjantat sig så de har fått ligga ensamma långa stunder... *morr* Alla försök att smyga efter har hon genomskådat tyvärr. 

     Valpisarna växer så det knakar! Nu tumlar de ur lådan lite nu och då och tjuter som vargar för att man ska komma rusande och lyfta i dem! Nu ser vi faktiskt skillnad på dem, så de har fått namn idag! Alva, Engla, Yla, Gråben, Storm, Vinter och Warg i nu nämnd ordning. Lilla Yla ska vi behålla själva. Se och njut! ;)

Så här vackert brann himlen i förrgår! Det blir ett nästan magiskt ljus och grannens orange orientalvallmo så ut som om de svävade i neonfärg. Eftersom det redan blivit ett nytt dygn så säger jag god natt och återkommer i morgon, eller rättare sagt senare idag ;)

Vilket dygn det har varit! I gårkväll fick Lizzie värkar och i sinom tid så kom det fyra fina bäbbar. Två vita med hörselfläckar, en kolsvart och en svart med vita tassar och en fläck på bröstet. Det verkar som om de vita är töser... men om jag inte missminner mig om den lilla färggenetik jag försökt att lära mig så bör det vara hanar... pappa Tudor är ju svart. Håller på att försöka få tag på min väninna som är mycket bättre på det där än jag är. Lizzie hade en jobbig förlossning och tyckte att det gjorde ont, även om det totalt inte tog mer än 2-3 timmar. Hon är en stolt mamma i alla fall och morrar och gör utfall mot hundarna om de kommer för nära.

     Naturligtvis så sover man lätt som sjutton med kattbäbbar och hundungar i sovrummet, jag blev väckt för 111 gången strax för klockan 08.00 av Bella som tokjamade och ville ut i köket. Vi har en nätdörr som avskiljer halva huset där Lizzie och Bella fått vara just med tanke på deras förlossningar. När jag lyfte henne så insåg jag att hon också fått sina ungar hon med... Operation leta kattungar i källaren som är knökfull med lådor, bra att ha saker och annat! Tillslut pep de och jag rotade fram en kartong bakom en massa stolsdynor och där var de, fyra fina rundmagade bäbbar! Lilla Bella, det är ju hennes första kull. Kartongen var helt ren och Bella har inga blodspår i pälsen, så troligen gick det som på räls. Jag bar upp henne och ungarna i lådan och lade i ett gammalt lakan så det blir lite mjukt och gosigt. Bella är världens stoltaste lilla mamma! Hon är precis som min urkatt, gamla Kattfan (ett kärleksfullt Kattfan förstås!) som allt började med. Visar inte med en min att hon löper, drar i väg och är borta flera dygn och smyger undan och får ungarna i godan ro för sig själv. Det är gissningsvis Bonuskatten (en vildkatt som styker runt här) som är skyldig till Bellas bäbbar.

     Så nu är det många djur här - haha! Valpisarna är gudomliga, nu försöker de vifta på svansen, så de välter, när man böjer sig ner och pratar med dem. Huskys skäller ju liksom inte normalt, så nu sitter småttingarna och ylar åt varandra!! Ibland får de till ljud som gör att man släpper allt och rusar dit i vild panik och så är det bara en liten trollunge som testar röstresurserna.

     I kväll blir det tidig sänggång, jag ska försöka att ta lite bilder på nykomlingarna till i morgon. Vi är jätteglada över alla bäbbarna, men trötta!

... ser ut så här idag, de är födda den 29 maj. David, Dennis, Diezel och lilla Donna.

Firar ni nationaldagen? Vi brukar elda på kvällen, men med eldningsförbudet som råder här så blir det inga sådana övningar i år tyvärr. Däremot så deltar vi inte i några officiella ceremonier ute på stan eller så. Det är så lugnt och skönt här på landet så vi stannar hemma. Lite trist att vår nationaldag fått en liten naziprägel på grund av somligas agerande, men det går väl förhoppningsvis över med tiden.

     Idag har vi fotat alla bäbbarna en och en för första gången Det gick jättebra. De är så vana vid att vi lyfter lite eller flyttar på dem att en del av dem inte ens vaknade - haha! Däremot vaknade jag idag av att en av dem lyckats kravla sig ur valplådan och låg utanför och pep i vild panik. Dags att bygga på kanterna alltså. Vi höjer upp lådan ungefär som när man sätter pallkragar ovan på varandra, så det är ganska smidigt. Hur som  helst så är de ljuvliga, så olika kattvalparna som är så mycket tidigare och framför allt smidigare i sin utveckling. Maxis kull har redan börjat titta på oss. Tvärr dog batterierna till kameran när vi skulle fota katterna.

     Lizzy är mycket bättre nu och har svarat bra på penicillinet. Hon är mycket piggare och ser framförallt mindre tufsig ut i pälsen. Hon är väl inte så glad över att vara instängd i huset, men jag kommer inte att kunna släppa henne innan penicillinkuren är klar. För hon kommer att hålla sig undan! Helt klart är nu i alla fall att hon är dräktig, fosterrörelserna känns så väl att det kan inte vara länge kvar innan de är dags att föda dem. Vore bra om hon fick dem inne så slipper vi springa runt och leta och försöka få in dem. Lilla gumman, vad hon nu varit med om innan som gör att hon är så rädd för människor.

     Femte bilden uppifrån är vår lilla bäbba som ska stanna här med oss!!