Alla inlägg under oktober 2008

Av Åsa - 31 oktober 2008 13:59


För det första slutar jag kalla mig tanten och använder mitt förnamn, Åsa och för det andra ska jag testa att skriva med rak högermarginal! Det är ju inte grafiskt korrekt, för det blir olika avstånd mellan bokstäverna och det är fult ;)

     Inte fick vi någon snö i går inte, bara en massa snöblandat regnblask som smälte så fort det kom ner. Nu ska det visst frysa på och vara minusgrader i flera dagar, så halt lär det väl bli i alla fall! Bilen har fått på sig vinterhjul i alla fall, så man vågar sig ut på vägarna. Det är kyligt ute och inne med, så nu har jag tänt en eld i kaminen. Den kommer jag att sakna när jag flyttar, det är så gott med snabb vedvärme när det kyler på.

     Visst är Engla en liten ängel, hon kunde inte ha fått ett mer passande namn. Men det är en vek liten dam, särskilt förarvek är hon och det tycker jag är lite svårt att hantera. Rätt hanterat så är det ju en mycket lättfostrad hund som är väldigt angelägen om att vara tillags. Jag tycker det är svårt med gränsdragningen att lugna ner mina rörelser, att uppmuntra hennes självförtroende och att få henne att förstå vad jag vill att hon ska göra. Jag är van vid robustare hundar. Men det är en utmaning och jag ska göra så gott jag kan. Med facit i hand så är det nog tur att hon stannade här hos mig och inte såldes vidare. Varga, hennes mor, lär ha varit likadan när hon växte upp och det är ju en underbar hund nu!

ANNONS
Av Åsa - 30 oktober 2008 18:15


I går var min lilla hund så duktig! Nu när hon haltar så brukar jag rasta henne på tomten i lugn takt. Husse tog med sig Varga och Frost på en längre kvällspromenad och givetvis så hör Engla dem på långt håll när de är på väg tillbaka. Hon gör en ansats att springa dit och jag säger ett bestämt nej och lockar på henne och den lilla ängeln tvärstannar och vänder om! Inte ens när de var så nära så hon såg dem rusade hon dit!

     I dag har vi varit och tittat på lägenheten, Engla fick följa med och träna på att åka bil, sedan tog vi en liten prommis där så hon fick snusa och kolla lite på området. Lägenheten är så fin, stora rum, ett fyrkantigt kök, massa garderober och klädkammare, samt en stor kallbod i anskutning till huset. Det är ny tapetserat och målat och vita väggar överallt - jag kan inte komma bort från denna jävla terracotta fort nog - och köket går i gråvitt, hurra!! (Här är köket i kockums gult och grönt, när jag började arbeta inom kriminalvården 1979 så var stora delar av Österåkersanstalten målad i samma färger... Resten av huset här är i terracotta i olika nyanser. Utom barnkammaren som är pippigul *kräks*) Hela området som lägenheten är i ligger upp mot skogen så det är nära till ströv- och promenadområde för Engla. Det sprang flera katter ute där och verkar vara ett lugnt område. Det är en tjej till som ska kolla så nu håller jag tummarna!

ANNONS
Av Åsa - 29 oktober 2008 20:10


Engla har en viss förkärlek för telefoner av någon outgrundlig anledning. Förkärlek är kanske fel ord i sammanhanget. Den tredje och sista telefonen sargades svårt i dag när hon hunnit bli sysslo- och rastlös av att inte kunna röra på sig ordentligt. Hur-nyttigt-är-det-att-bita-hål-på-batterier-tro? Jag hittade delarna av telefonen mellan framtassarna på henne i soffan, medan hon gjorde ett tappert försök att se ut som: "Men vad är det här?!! Hur kom den hit? Jag har då aldrig..." En liten grön sladd stack ut från en mungipan och hon var nästan värd en Oscar!

     Det hela började med att husse köpte ny telefon för några månader sedan. Det var ett paket med två bärbara till samma nummer. När de väl var installerade så lyfte Frost ner den gamla trådlösa från ett bord och serverade sin dotter, som godmodigt trugade i sig både handenhet och laddningsstationen. Sladden låg i bitar om fem centimeter, väl spridda över vardagsrumsgolvet. Det gick några dagar och så hittade hon den nya enheten i sovrummet, där har det väl aldrig varit en telefon innan?! Handenheten gick en snabb död till mötes. Och nu har hon mördat trean med, den har inte överlevt angreppet: Min mor ringde just och det gick inte att svara alls. Det bara ringde och ringde och hjälpte inte att tryckte på alla knappar och till och med bankade den i bordet ett par gånger. Fick ringa mor på mobilen som Engla ännu inte satt tänderna i.

    

Av Åsa - 28 oktober 2008 16:36


... bäbbat ner lilla Engla ordenligt i soffan. Vi har inte varit hos veterinären men jag ringde dem i går och i dag med och vetten tror att hon fått en rejäl smäll på högra bogen. Vi vet ju inte hur det gått till men det verkar som om hon sprungit in i hundkojan eller så och slagit i av bara den. Alla sträck- och böjprover går bra att göra, det är att belasta benet som är lite knivigt. Så hon haltar och piper lite när hon glömmer sig och belastar benet mycket. Dock är det betydligt bättre i dag mot i går så det går åt rätt håll! De är så skönt med en vette man har kännt så man liksom kan diskutera sig fram till vad som verkar vettigast. Engla har ganska tråkigt som sjukling, idag när husse tog henne så haltade hon ner till mamma och pappa i hundgården så han fick bära upp henne igen! Jag har försökt att få henne att leka med godiskuben men hon gillar den inte alls.

     I går natt så hade vi ett istäcke över marken här, det både haglade och regnade och frös sedan till. Dags att lägga på vinterdäck och börja skrapa bilrutor igen. Hoppas att det blir en riktig vinter med en massa snö så att jag kan använda pulkan till hundarna. Väntar på att min nomesele ska dyka upp i flyttröran, jag tror att den kommer att vara perfekt till Engla. Frost kommer att bli överlycklig, han är så stolt och nöjd när han får på sig selen.

     I dag har varit en jättefin men trist dag, min rygg har spökat så att jag fått äta tabletter och inte kunnat göra så mycket tyvärr. Det liksom hakar i, någon kota lägger sig snett och så gör det svinont. Efter en massa tabletter så kan jag i bästa fall lossa det med övningar som sjukgymnasten lärt mig. Ska försöka att göra det innan jag ska lägga mig.

   

Av Åsa - 27 oktober 2008 12:21


... har jag fått tag den omöjliga hyresvärden som faktiskt har en trerums radhuslägenhet att hyra ut från december! Hurra!! Jag fick ett telefonnummer till förvaltaren och ska åka och titta på den på torsdag. Hoppas nu att den är något att ha och att han vill ha just mig som hyresgäst! Det skulle vara så bra om det funkar för det är enplanshus och man har en egen liten gräsplätt där Engla kan få vara ute när hon vill.

     Engla har skadat sig, nyss hörde jag skrik i från hundgården och rusade ut och hittade henne på tre ben. Tydligen har hon slagit i, sträckt eller stukat sig för jag kan böja och belasta benet utan problem. Finns inga sår eller svullnader så med lite tur kommer hon över det när hon får ligga inne med mig nu och återhämta sig. Men himmel vad rädd man blir när något sådant där händer! Hjärtat i halsgropen direkt och så gäller det att hålla balansen så att man inte beter sig så att hon blir räddare. Skönt i alla fall att det inte verkar vara något värre, vi får avvakta och se hur det är i kväll och efter en natts sömn innan någon veterinär kontaktas.

     Bellas ungar tuffar runt i köket överallt så man får kolla innan man sätter ner fötterna att ingen är i vägen. De är så söta att man skulle kunna äta upp dem när de kommer tultandes så snabbt de bara kan! Vaggar fram med svansen rätt upp och är jättelyckliga över att ha hittat en människa. De äldre kattungarna är lite hårdhänta mot dem ibland så man får säga ifrån, särskilt vildkatterna är lite våldsamma. Två av vildkatterna har förresten fått hem, husse här tar med sig lilla Dixie och en väninnas dotter tar hand om Dexter, det är de två smokarna. Lustigt nog är det de som har blivit tamast, de svarta är mycket skyggare. Tyvärr så lutar det väl åt att vi får ta bort dem.

     Vi har en underbart solig och fin dag här, jag ska ut och tömma växthuset inför flytten. Tänk om jag kunde få ha det på tomten på nya stället?! Måste undersöka detta.

    

Av Åsa - 26 oktober 2008 19:27


Jag har suttit och kollat gamla klipp i SVTs arkiv med Jacob Dahlin från Jacobs Stege och Caramba en lång stund här nu. Plötsligt så är det som om hjärnan fått upp ett spår och det kommer en massa minnen om händelser från tiden när de där avsnitten gick. Jag håller väl på att bli både gammal och sentimental, men visst var livet annorlunda då? Oskyldigare på något vis? Man vågade promenera till bussen mitt i stockholmsnatten för att åka hem. Man vågade prata med alla människor och fick alltid vänliga svar. Polisen fanns på gatorna och var ett naturligt inslag. De kom alltid om det hände något så att man måste ringa till dem (vi hade inbrott i bilar vid några tillfällen). Visst var det väl mindre hotfullt på något vis, snällare och mera omtänksamt.

     Jag har börjat mata kattbäbbarna som är drygt fyra veckor nu med nötfärs. Det är nästan det roligaste med att ha en kattungekull! De suger, biter, hugger och slår klorna i näven på en som om det gällde livet! Några går jättefint att mata med små köttfärsbollar från ett fat. Andra tar längre tid på sig att äta på egen hand. De får små runda hårda tennisbollsmagar när de är nöjda och så sover de gott och stilla i flera timmar. Självfallet blir de mycket handtama av den här behandlingen med och lär sig med tiden att ta fint från handen! De är så ljuvliga.


Av Åsa - 25 oktober 2008 18:54


Snart blir det mörkare på mornarna med, för att vara exakt i morgon natt då det är dags att ställa tillbaka klockan en timme. Ställa om till vintertid eller normaltid skulle man kanske säga. För det var ju så tiden var innan detta med sommartid infördes. Nu mera går jag förvisso sällan upp så tidigt att jag märker det. Men jag tyckte det var tungt på den tiden jag arbetade.

     Åh, min gamla symaskin är som ny! Har fått en massa gjort med den idag i pur glädje. Som med mycket annat så har jag ju samlat på mig lite symaskiner också, kanske tio stycken av varierande ålder och kvalitet. Men nu åker en del av dem till metallåtervinningen. En gammal tramphusqvarna som någon börjat elektrifiera - i riktigt dåligt skick, en Pfaff och en Singer i trälåda. Jag hittade en gammal industrimaskin som jag ska lämna in till symaskinsdoktorn och se om det går att få ordning, annars åker den med.

     Jag är mycket förtjust i böcker både romaner och faktalitteratur. Men nu när jag står och packar dem och inser att en hel del knappt blivit bläddrat i så blir jag fundersam. Egentligen kanske jag skulle skicka dem vidare till någon som har glädje av dem. Samtidigt så är det faktiskt så att innehavet av dem ger en känsla av trygghet och rikedom på något vis. På samma sätt som alla tyger och garner gör. Det blir en herrans massa kilon att släpa på i flytten i alla fall!

Av Åsa - 24 oktober 2008 18:51


... veckorna går så man knappt hinner med! Regnat har det gjort i dag också, hela dagen. Små tunna droppar som vinden blåst in precis överallt, så möblerna under altantaket är plaskvåt de med. Det är inget roligt att försöka röka ute när det regnar horrisontalt!

     Såg att Cattis lagt ut nya bilder på Warg på sin blogg, han håller på att bli pappa Frost upp i dagen. Han ser så harmonisk och lycklig ut att det är ren glädje att se honom.

     Idag har jag fått igen min gamla symaskin Husqvarna 2000 från service, så nu ska jag försöka sy lite. Sonen har två par byxor liggande här som ska fållas upp bland annat. De står först i kön för han har fått vänta lite på dem. Jag har fått tag på en hel del flanell på  150 cm bredd, så jag ska sy en massa goa påslakan till i vinter med. Sedan får jag se, jag lider ju inte brist på tyger direkt ;)

     Jag har en liten överraskning, Bella var ute på vift i flera dagar tidigare i höstas och nu har hon en kull som är 4 ½ vecka gammal. Tack och lov så har parat sig med Bilbo, så det är fina långhåriga små busar! Gramse, Gorm, Gnistra, Glimt och Holly så här ser några av dem ut:





Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se