Blev ingen skrivet i går för att vi blev väckta av granntanten vars make låg död på köksgolvet 06.30 Vi rycktes upp ur sömnen och det var som att gå in i någonsorts drömvärld. I förrgårkväll så satt vi ju på vår uteplats och fikade snickerstårta med vaniljglass och kaffe. Skrattade och skämtade som vanligt. Och så detta... Ambulans och ståhej och all ofattbar chock, sorg för de kvarlevande. De hade bott ihop sedan 1964, nästan lika länge som jag är gammal. Barnen samlades här hos sin mor under gårdagen och det är nog gott att de kan hjälpas åt och stötta varandra nu. Eftersom de inte har någon bil så ska jag köra in med hustrun till begravningsbyrån och ordna de detaljerna på onsdag. Så fruktansvärt sorgligt!

    Jag ska försöka att kika in hos er alla under morgondagen.